Boards on Fire
Riktigt case för kund
Uppgift: Göra användaresearch på uppdrag av Boards On Fire (BOF). Leverera insikter från undersökningar.
Problem: Hur vill användare kunna rapportera avvikelser? Vad har användarna för behov vid rapportering av avvikelser?
Kurs: UX Process 1 - Undersökande Fas
Tidsplan:
5 veckor (2 veckor teori, 3 veckor arbete med case)
Vad jag jobbade med: Research
Datum: Höst 2022
Uppgiftstyp: Grupparbete
Kund: Boards On Fire
Min roll: Research
Undersökning i fabrik
Uppgiftsbeskrivning:
- Kartlägga hur organisationer arbeter med avvikelsehantering och vilka behov det finns.
- Undersöka vilka system som organisationer använder sig av idag samt vilka detaljer/steg som ska finnas med vid skapandet av en avvikelse.
Under kursen har jag lärt mig:
- Metoder för UX research
- Metoder för att analysera research
- Arbeta med metoderna i praktiken
Min roll
Nästan allt gjordes i designgrupp på fyra personer. Därför använder jag mycket "vi" i beskrivning av arbetet. Saker som att kontakta företag och att bryta ner/koda intervjuer gjordes individuellt. En lärdom som vi tar med oss är att försöka dela upp arbetet mer.
Vad är en avvikelse?
En avvikelse innebär tillfällen när det inte riktigt gått som man förväntat sig, t.ex. att någonting stör produktionen i en fabrik.
Vilka är Boards on Fire?
Boards on fire är ett företag som hjälper bolag att gå från en analog vardag till en digital framtid. De erbjuder verktyg för lean, daglig styrning och ständiga förbättringar till sina kunder samt digitala verktyg som visualiserar data.
Målgrupp
BOFs målgrupp är bolag främst inom tillverkande industri med en målgrupp på minst 30 anställda.
Vad vi gjorde:
Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av primärt intervjuer och observationer. Detta för att få djupare förståelse för användarnas behov och företagens befintliga system. Totalt jobbade vi med dessa metoder:
- Kontextuell intervju (intervju + observation)
- Halvstängd/semistrukturerad intervju
- Konkurrentanalys
- Kodning
- Effektkartläggning
- User Journey
Allt arbete och data sparades i en enorm Figjam fil för att ha allt samlat på en plats.
Semistrukturerad intervju
Syfte och mål
Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att ge intervjupersonerna utrymme till att säga vad de ville och för att vi skulle kunna ha en någorlunda öppen dialog. Samtidigt ville vi vara säkra på att vi fick svar på våra frågor. Målet var att förstå intervjupersonerna bättre.
Intervjupersonernas karaktär
Personer som har övergripande förståelse för hur företaget jobbar med avvikelser och som själv använder sig utav systemet för avvikelser. Detta har främst varit med chefer eller någon som har ett slags personal eller driftansvar.
Förberedelser
Frågor sammanställdes i förväg i ett gemensamt Google docs dokument.
Miljö och utrustning
Intervjuerna genomfördes i digital miljö, via Google meet alternativt Teams. Inspelning vid godkännande samt anteckningarna fördes digitalt.
Hur länge och vart?
Intervjuerna varade cirka 30-60 minuter via Google Meet och Teams, eller fysiskt (läs mer om kontextuell intervju nedan).
Med vem?
Tio av de elva företagen på bilden nedan tog vi själva kontakt med och bokade intervju. Från Mevisio fick vi enbart demoinloggning till deras system.
Mina lärdomar
Genom att genomföra relativt många interjuer, så har jag utöver alla insikter kopplade till vår frågeställning även lärt mig att det är viktigt att presentera sig själv tydligt och ens arbete innan start. Vidare så är det viktigt att försöka mjuka upp interjupersonen, småprata lite och eventuellt börja med mindre skapra frågor.
Att ha semistrukturerade intervjuer visade sig också vara ett bra sätt att just mjuka upp intervjupersonen då jag kunde ställa följdfrågor, hålla mig till en viss fråga en längre stund och låta personen prata mer ingående ifall man märkte att området är något som personen brinner för.
Oplanerade följdfrågor gav även möjligheten att få fler insikter och få fråga om saker som vi kanske inte hade tänkt på tidigare. Jag har även lärt mig att det är viktigt att testa sin intervju innan, t.ex. genom en testpilot. Detta för att vara mer förberedd och få testa hur ens frågor uppfattas av andra. Nu blev de tidigare intervjuerna istället testintervjuer då vi kunde iterera och förbättra våra frågor inför nästa intervju.
Kontextuell intervju
Intervju & observation
Syfte och mål
Kontextuella intervjuer gjordes för att samla in data från företag genom både semistrukturerade intervjuer och genom att observera hur de jobbar med avvikelser i sin verksamhet. Genom att observera fick vi se hur de rapporterar avvikelser och hur deras system ser ut. Men även en försåelse för företagskulten och hur miljön kan påverka det dagliga arbetet.
Hur länge och vart?
Cirka 60-90 min på plats hos företag.
Intervjupersonens karaktär
Personer med förståelse för hur företaget jobbar med avvikelser och som själv använder sig utav befintligt avvikelsesystem. Detta har främst varit chefer eller någon som har ett personal eller produktionsansvar.
Förberedelser
Förberett med en större mängd frågor att ha till förfogande vid interjvu. Även använt oss av tidigare digitala intervjuer för att revidera och spetsa till våra besök ute hos företagen.
Utrustning
Anteckningar på papper och Ipad i den miljön avvikelser rapporteras. Mobil för ljudinspelning och ta bilder. Intervjufrågor skrevs i förväg i Google docs.
Med vem?
Vi besökte nedanstående tre företags produktionsanläggningar för att genomföra kontextuella intervjuer.
Från vårt besök på Saturnus
Från vårt besök på Arlöv Sockerbruk (Nordic Sugar)
Mina lärdomar
Den största lärdomen jag tar med mig är att inte snåla med tiden och sätta en mer realistik tidsram. När vi kontaktade företagen beräknade vi att besöken skulle ta ca 30 minuter. Det visade sig istället ta 60-90 minuter per besök för att hinna med både intervju och observation. Jag lärde mig även att mer tid var givande då det gav mig även möjligheten att prata mer fritt med intervjupersonen, ställa följdfrågor och allmänt mjuka upp stämningen genom att prata om annat runtomkring våra konkreta intervjufrågor.
Vidare så var det väldigt intressant och givande att få vara på plats och se hur användare arbetar i deras miljö. Genom att observera så kunde jag se andra saker som spelar in, så som buller och andra störningar. Även hur de själva agerar i olika situationer, och efteråt kunna ställa direkta frågor kring deras handlingar för att då djupare förståelse och fler insikter.
Konkurrentanalys
Syfte och mål
Syftet var att undersöka företag som erbjuder liknande tjänster som BOF. Målet är att undersöka vilka styrkor och svagheter BOFs konkurrenter har.
Hur
Intervju och demovisning av företagens system.
Endast demoinloggning till Mevisios system. Därefter listade vi fördelar, nackdelar och likheter.
Intervjupersonernas karaktär
Personer som har kunskap om företagets tjänster och utbud.
Med vem?
Vi jämförde tre företag som erbjuder system för avvikelsehantering.
Miljö och utrustning
Digital miljö. Använde dator, ljudinspelning och skärminspelning.
Hur länge och vart?
Intervjuerna varade cirka 30 minuter via Google Meet och Teams. Demo genomgången utfördes på dator. Konkurrensanalysen gjordes i Figma med hjälp av en template.
Förberedelser
Vi förberedde intervjufrågor och bokade digitalt möte i förväg. Vi undersökte även BOFs system noga innan vi tittade på andra företags presentationer.
Mina lärdomar
Konkurrentanalysen är något som vi kunde lagt mer krut på. Det hamnade lite i skuggan av våra intervjuer. Jag har lärt mig att det är en bra metod för att se vad man gör bra eller mindre bra samt hur ens konkurrenter löst samma fråga. På så sätt kan man lära sig av dem och se om deras lösningar är något som man själv kan dra nytta av.
Vidare så har jag också lärt mig att det är viktigt att titta på målgruppen av konkurrenter som man väljer att jämföra, då Storesprint i det här fallet enbart inriktar sig till butiksverksamheter. Men eftersom de ändå erbjuder tjänster för avvikelser fanns det saker att lära trots att de visade sig vara en indirekt konkurrent.
Resultat
Vårt resultat från undersökningarna presenterades för företaget genom nednanstående kodning, vår effektkartläggning och User Journeys. Som komplement fick de ett en rapport med mer ingående förklaringar och rekommendationer kopplat till våra insikter.
Kodning
Varför?
För att analysera datan, bryta ner våra intervjuer och plocka ut det viktigaste samt mest meningsbärande orden från intervjuer som i slutändan ger oss nya och tydligare insikter.
Syfte och mål
Att underlätta arbetet med att gruppera, mer visuellt ringa in det viktigaste från alla våra 10 intervjuer samt få en tydlig, gemensam bild inom gruppen.
Vilken data
Transkribering och skärmavbilder från inspelningarna.
Hur
Från datan vi samlade in skrev vi ner koder på post-it lappar i Figjam. Vi delade upp kodningen av intervjuerna och gav varje intervju en egen färg. Därefter skapade vi teman i form av rubriker där vi grupperade alla lappar. Rubrikerna skapades med stöd av de frågor som vi hade ställt under intervjuerna och gjorde det enklare för oss att hitta insikter inom ett visst område. Därefter körde vi en till omgång för att ta bort dubbletter och bara behålla det viktigaste.
Alla intervjuer nedbrutna i koder (innan vi burutit ner det ytterligare)
Slutliga grupperingen av koderna
Mina lärdomar
Jag har lärt mig att kodning är ett bra och effektivt sätt att bryta ner stora mängder av information i mindre delar och få en bättre överblick på det, samt se vad som är lika mellan olika delar. Jag tar dock med mig att det är viktigt att vara mer selektiv med vad som ska kodas eftersom vi hade många intervjuer vilket gjorde att vi fick alldeles för många post-it lappar i Figjam. Det blev ett väldigt stort projekt för oss att organisera lapparna. Men då varken jag eller mina gruppkamrater hade kodat tidigare så blev det ett sätt för att lättare ta till mig all samlad information.
Effektkartläggning
Varför?
För att tydliggöra både problemet och vem man löser det för, alltså vem som är användaren. Hjälpte oss att prioritera vad vi skulle fokusera på och att säkerställa att vi hela tiden fokusera på både användarnas och verksamhetens behov.
Syfte och mål
Syftet med effektkartläggning är att förstå användarnas behov och att tydligt visualisera det. Genom att skapa en utförlig effektkarta har vi på ett begripligt och överskådligt sätt samlat och presenterat all data som vi fått fram kopplat till användare, dess behov och våra lösningar.
Vilken data
Intervjumaterial, observationer, konkurrentanalys och resultatet från kodningen.
Hur
Effektkartläggningen gjordes i Figjam, där vi i ett träd av cirklar beskrev varför vi skapat tjänsten (Effekten) och vilka som är målgruppen. Deras behov har vi delat in i tre huvudområden med separata åtgärder för att beskriva vad respektive förväntas innehålla. Eftersom vi valt att presentera hela vårt resultat i effektkartan så har delen med åtgärder blivit rätt omfattande och detaljerad då det visar vad ett avvikelsesystem kan/bör innehålla.
Mina lärdomar
Jag har lärt mig att effektkartan är ett bra hjälpmedel för att tydligt visualisera lärdomar, insikter och slutsatser. Det är en effektiv metod som visualiserar hur man tänkt utan att man behöver presentera det med en utförlig beskrivning. Jag insåg dock att det var svårt att göra en bra effektkarta av värde utan att ha tillräckligt med förståelse för problemet och behoven. Därför itererade vi vår effektkarta när vi hade slutfört vår research och hade mer kunskaper om användaren och deras behov.
Med det sagt har jag lärt mig att effektkartan är ett bra hjälpmedel för att konktertisera det man vet vid olika stadier i ett projekt och att det kan göras tidigt men att det med stor sannolikhet kommer behöva itereras för att vara relevant genom hela projektets livscykel. Vidare så har jag också lärt mig att det kan vara lättare att göra flera effektkartor kopplade till olika delar istället för ens stor övergripande som vi gjorde i gruppen.
User Journey
Syfte och mål
Utifrån alla våra insikter skapa en User journey för att visualisera några av de pain points och möjligheter som vi hittat. Samt för att kunna förstå och empatisera med användaren.
Hur
Utifrån ett scenario skapade vi en tidslinje av en användarresa från början till slut och besvarade frågorna vem är användaren, vad vill den uppnå, känslor, tankar, painpoints samt möjliga förbättringsförslag.
Varför?
En user journey är en metod man använder för att kartlägga en användarresa. Det är ett bra sätt att kunna identifiera områden där det behövs förbättringar men även för att förstå känslor under de olika stegen.
Mina lärdomar
Genom att använda mig av en User Journey så lärde jag mig att det kan vara ett bra sätt att skapa empati kring användarresan, som ger tydlighet kring vart i processen det brister. Det har även inneburit att jag fått en bättre förståelse kring hur användarna tänker i de olika stegen. Jag tar även med mig hur nyttigt det är att presentera data genom en User Journey för att åhörare enklare ska kunna relatera till användaren vid en eventuell presentation.
Ta en titt på mina övriga arbeten
